Analys om blaah-känslorna

jag har nu lite analyserat – gått in i mig (haha) – mina känslor och kommit på vissa saker:

– tydligen hjälper motion – jag känner mig mycket vanligare idag jmf med igår, fast jag har en dåligt soven natt bakom mig. Duh, jag vet att alla säger det, att motion hjälper, men då man är riktigt nere så har man ju inte lust att röra på sig och tycker att inget hjälper. Men eftersom det ända som är annat idag än igår är en timmes workout på sportplan med min PT, så måste det ju vara det, eller…

– vardagen är inte dans på rosor hela tiden. Jag undrade igår och tänkte på att jag har inte varit lycklig på länge, på riktigt lycklig så att jag skrattar så att tårarna strittar. Men vardagen är inte sådan, vardagen är vardag och den blandas med tårarna-strittande-stunder. Vardagen har också lycka i sig, lycka i en älskad man, lycka i söta barn som man kan följa med och skratta med och se växa upp, lycka är att ha ett jobb man är ok med att fara till för att sen kunna komma hem till familjen, lycka är att kunna föra barnen på hobbyn de älskar och ”thrive in”, lycka är att få fara på dop/kalas osv.

– jag undrade denna tid då jag inte varit lycklig. Vad jämförde jag med? kanske mitt förra liv? Före livet blev en vardagslunk?
Jag träffade mannen då jag var 29 år. Före det hade det varit studietider utan oro, fester, umgänge titt som tätt med vänner osv. Så träffade jag mannen i mitt liv och vi var nykära. Ett år senare köpte vi lägenhet och flyttade ihop. Ett år senare föddes vår kära Alex. Ett år senare köpte vi större lägenhet, gifte vi oss och blev gravida. Nästa år föddes vår gulle Max.
Sedan har livet flutit på i fyra år – ett hektiskt småbarnsliv där man inte hinner desto mer tänka på nåt.
Nu börjar livet stabilisera sig, inga stora happenings framför oss – varje dag är så att säga likadan (fastän ändå inga är lika). Så kanske var det som slog till ettutre.

Och vad gör det? Jag har ju som sagt ett bra liv där jag älskar och blir älskad. Vad kunde vara bättre än det. Så kanske jag skall säga till mig själv, keep calm and carry on.

Även upptäckten igår att jag faktist ju blivit äldre – kroppen fungerar inte mer på samma sätt som i 20-30-års åldern. Viktiga ämnen kanske inte sugs in på rätt sätt, hormonerna börjar snart bli råddiga igen då man närmar sig medelåldern – och det är också så konstigt. Jag känner ju mig som om jag ännu var under 30. Konstigt att jag inte så bra mer kan kontrollerna vad min kropp gör…

Så allt detta har gjort mig till en lite lättare och gladare människa idag. Eller lugn. Eller ”the calm before the storm”? Vet ej. men det var skönt att komma till dessa tankar. :)

82348-Facebook+quotes+about+life+lif

be+kind+to+yourself

beam of light with words

bild2

images

imagesFQWR08IP

imagesQ960UXOS

imagesWQMJ3WJW

postnatal-depression-2

Annonser

2 thoughts on “Analys om blaah-känslorna”

  1. ja men det är ju bra! att göra en analys varför det kan vara så att man stundvis mår sämre!bra att identifiera vad som orsakar de negativa känslorna – mycket lättare att jobba med dem då

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s