”Varför skrattar du mamma?”

Hmm… Alex ha nu tydligen kommit i den ålderna att han förstår sig på vad andra gör/känner sig osv.

Förr, då han gjorde nåt tassigt gulligt eller så, så kunde jag ”skratta till” eller småle för det var så gulligt – inte liksom fel men gulligt tassigt (typ att han ropar med hååård röst ”heeeeejdåååå Eeemiiiil, vi ses imårån!” på dagisgården, så gulligt).

Men nu då jag gör det (småler/skrattar till, inte fult, utan älskvärt) så frågar han direkt ”varför skratta du mamma?” och faktist undrar liksom vad va nu så roligt i dethär??!!  Helt förståeligt, men buhuuu, nu får jag inte älskvärt reagera på hans juttun mer, utan måste vara mer dendär ”coola mamman” som han inte behöver fundera på vad hon rikit håller på med, dendär mamma :)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s